Systrarna Widebeck

Julaftonspromenad

Publicerad 2017-12-26 14:05:00 i HUNDVARDAG, JENNYS INLÄGG,

På julafton är vårt fokus hemma på Stavtorp och kennel Combine att umgås och ett stående inslag är julaftonspromenaden på förmiddagen. Då samlas hela familjen samt Mille och hennes hundar för att gå en sväng ihop. De senaste åren har vädret verkligen varierat, allt från att vi fått pulsa snö till att komma tillbaka genomblöta av regn. Årets promenad var nått mellanting.
Först körde vi uppsamling och gruppbild innan vi blev allt för skitiga. I det bakre ledet står Nisse, Jenny, Mille, Linda och Malin. I det främre ledet sitter Debbie, Davy, Tessa, Flamma, Kira, Tekla, Maxi, Toddy och Doris.
 
Vi sätter ofta hundarna i grupp och kallar sedan i dem med deras namn en efter en. Klurigare än vad man kanske kan tro! Här är några redan inkallade men kvar och väntar på sin tur är Doris, Davy, Debbie, Tekla, Toddy, Flamma och Maxi.
 
En vanlig syn när familjen är på promenad. Mamma och pappa fotar varandra med varsin kamera. Linda håller ordning på hundar. Jenny spanar efter Flamma och Malin minglar.
 
Malin och pappa Nisse. Kanske inte de vanligaste ansiktena på den här bloggen!
 
Snö! Davy, Doris och Debbie passar på att ta en svalkande paus.
 
Trots att det inte var mycket snö letade sig massa in i kängorna. Jag (Jenny) skakar ut men Flamma är otålig och vill ifatt sina vänner.
 
När vi kom hem var det gott med pappa Nisses lussebullar och ett par timmar senare mumsade vi i oss lax oxh kräftor som alltid finns på bordet hos oss vid jul. Eftermiddagen for Malin med tåget för att hinna med flyget till Ghana dagen därpå men Linda och jag blir kvar på Stavtorp med våra hundar fram till nyårsafton. Både träning i hundhall och apporteringspass är inplanerade.

Slut, ja, helt slut

Publicerad 2017-12-20 18:26:00 i HUNDVARDAG, JENNYS INLÄGG,

Igår när Flamma var lös på promenaden kom hon plötsligt farande som en missil bakifrån, grabbade tag i mitt byxben, gjorde "dödsrusket" och när jag förvånat röt till för hon iväg igen i full fart. Jag förtjänade attacken, Flamma och Tessa har kommit på undantag nästa hela december.
 
Mitt jobb som digital redaktör på Svenska Kennelklubben är på många sätt ett drömjobb för mig, men liksom allt annat blir sällan bra när det blir för mycket av det goda. I december går SKKs kansli på högvarv, det är febril aktivitet inför årets största evenemang: Stockholm Hundmässa. Att jobba med mässan är galet kul men sista veckorna inför mässhelgen blir övertidstimmarna många och på mässdagarna jobbar vi från tidig morgon till sen kväll. Facebook som jag ansvarat för sover dessutom aldrig...
 
Ibland önskar jag att alla som kommer till mässan fick se mer av jobbet bakom för att greppa vilken jätteapparat mässan är. Vi försöker dela med oss av glimtar men det speglar långt ifrån hela verkligeten. Visste ni till exempel att SKK har ett helt lager för enbart saker som används på Hundmässan? Det blir nämligen billigare att köpa och förvara själva än att hyra varje år. Under mässhelgen anlitas hela skolklasser för att hålla rent och snyggt i hallarna. Var det någon i år som noterade naturbruksklassen som städade kiss och bajs hela helgen utan att klaga det minsta? På kansliet har vi möten fortlöpande hela året och alla montrar och tävlingar har en dekikerad ansvarig person.
 
Nu ska det bli skönt med semester och lugna dagar. På fredag går jag på ledighet efter att ha jobbat 11 dagar i sträck. Då ska jag ta mina hundar och spendera timmar i skogen - i dagsljus! Till helgen bär det av hemmåt. Vi firar en nedtonad jul i vår familj där den enda traditionen är en julaftonspromenad med hela familjen.
 
Under mässhelgen chefade jag över den mobila redaktionen som ansvarade för nyhetsflödena på Stockholm Hundmässas webbplats och Facebooksida. I det här förrådet mitt i hall A huserade jag och min eminenta kollega Ida hela helgen. Speciellt glammigt är det alltså inte...
 

Älskade vitnos

Publicerad 2017-11-16 11:16:00 i HUNDVARDAG, JENNYS INLÄGG, SEU(u)Ch COMBINE MERRY MESSAGE,

När Billy lämnade oss axlade Doris, SEU(u)Ch Combine Merry Message, rollen som äldsta hund på Stavtorp. Då kändes det lite konstigt. Visserligen hade Doris "fyllt veteran" men hon kändes inte speciellt gammal. Doris har alltid varit en väldigt pigg, spänstig och kvick hund.
 
Tikpyssel och pussel
Hemma på Stavtorp har mamma både tikar och hanar. Jag beundrar henne (och andra uppfödare) som bollar arbete, många hundar och uppfödning. Eftersom jag har tikar och vi inta bor allt för långt ifrån varandra brukar jag och mamma pussla lite och byta hundar när det vankas löp eller liknande för att det ska bli enklare hemma på Stavtorp. Jag har inget emot det, snarare är det roligt att få lite kvalitetstid med familjens hundar. Snart får jag ju tillbaka mina egna, alltså Tessa och Flamma, igen.
 
Doris på besök
Jag till exempel har haft Debbie hos min under delar av oktober och november, men nu har hon flyttat hem igen. Istället gör Doris ett gärstspel på Stavtorp och efter några dagar ihop har det slagit mig att Doris faktiskt numera känns som en gammal hund. I början av nästa år fyller hon 10 år. Hon är fortfarande fräsch och så, men de vita glasögonen sprider sig ner äver nosen och hon sover sådär djupt som äldre hundar gör.
Doris, eller Dork som vi också kallar henne, är en riktig kelgris. Mammas hundar får inte vara i möblerna, men Doris har undantag för kökssoffan. I somras när mamma kom hem med den från en loppis hoppade hon upp direkt och la sig tillrätta, sen tittade hon på mamma med en blick som sa "tack för soffan". Så den fick bli hennes.
 
När farfar Ivar kom på besök till Stavtorp i helgen delade hon dock med sig av platsen i utbyte mot klappar. Farfar är en riktig djurvän som jobbat med djur i hela sitt liv så jag tror inte han had enågot emot att hon var lite närgången.
 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela