Systrarna Widebeck

Utmaningen med att vara en trio igen

Publicerad 2015-07-30 11:43:00 i HUNDVARDAG, JENNYS INLÄGG,

Vet ni att det är första gången på ungefär ett halvår som min lilla "familj" är komplett igen? Sedan i söndags är jag, Tessa och Flamma åter i Stockholm efter tre veckor på vift. Tessa har ju dessutom varit mammaledig och innan dräktigheten var hon också hemma på Stavtorp ett par månader.

Tessa är speciell för mig då hon kom in i mitt liv i en dyster period och fyllde ett tomrum som höll på att äta upp mig. Även om hon är en vänlig och orädd hund som fungerar i alla sammanhang är hon inte alltid enkel. Hon är väldigt självständig, upplever hon inte saker belönande ids hon sällan göra det helhjärtat, har aldrig varit  speciellt duktig på att gå i koppel, är förtjust i små hundar och har en stor jaktlust.

I slutet av Flammas rehabiliterig blev det för mycket med mig med både Tessa och Flamma. Efter månader med restriktioner skulle Flamma få lära sig allt det där man lär en unghund. Hennes energi fann dessutom inga gränser och Tessas små ovanor triggade Flamma. Om Tessa exempelvis pep till när hon såg en liten pudel exploderade Flamma och om Tessa drog lite i kopplet stretade Flamma som en vanvettig. Inte en bra kombo om man ska försöka lära en unghund att uppföra sig.
 
Att ha Tessa tillbaka i Stockholm känns såklart fantastiskt, men det innebär också utmaningar för mig. Flamma har numera lärt sig gå ordentligt i koppel, inkallning osv. men nu ska jag lära henne att göra det även när Tessa är med oss. Första kvällen när vi skulle ta kvällsturen runt huset pilade en igelkott förbi precis utanför porten i samma ögonblick som den öppnades. Jag var oförberedd och när Tessa med ett illtjut slängde sig efter den tappade jag hennes koppel. Flammas höll jag krampaktigt i medan hon ylandes försökte följa efter Tessa som nu pep i falsett bredvid den ihoprullade igelkotten. Båda hundarns öron var totalt avstängda. Jag fick lösa det genom att släpa bort Flamma en bit, binda henne i en stolpe och sedan gå och hämta Tessa. Därefter kunde vi efter lite uppsamlande övningar fortsätta vår lilla tur, men i min hals skavde en orolig klump. Var det såhär det skulle bli nu?

Som tur är verkar båda tjejerna nu ha sansat sig efter ett par dagar i Stockholm. Vi gör små lydnadsöviningar på varje promenad och i min ficka finns både godis och leksak. Inte för att muta, men för att göra det värt för dem att ha fokus på mig, hålla sig nära och uppföra sig korrekt. Inga fler igelkottar har funnits i sikte för att testa våra gränser men flera retsamma katter och än så länge har jag sluppit både att tappa koppel och klumpen i halsen.
 
Lite suddig bild från vår morgonprommis imorse. Flamma till vänster och Tessa till höger.

Gundog holiday i Ennerdale med DFL-gänget

Publicerad 2015-07-29 10:40:00 i HUNDTRÄNING, JENNYS INLÄGG,

Engelsk landsbygd. Regn och solsken. Kulliga vidsträckta landskap. Retrievers och spaniels. Klickerträning. Field Trial Champions. Valpträning. Fantastiska mat. Tunga dummyväskor och höga berg. Markerings- och dirigeringsträning. Stenmurar, fält, sjöar och floder....

Ungefär så kan man sammanfatta mina 10 dagar i England. Ni som följt Linda och mig ett tag vet att vi båda varit elever hos Philippa Williams som driver verksamheten Dogs For Life. När Pip hörde av sig i vintras och frågade om någon av oss ville komma över och hjälpa till på ett av hennes sommarläger var det svårt för mig att säga nej. Det ledde till att jag spenderade tio av mina semesterdagar som funktionär och värdinna på en Gundog Holiday i Ennerdale i The Lake District.

Bara det att vi bodde på en gård som hette Far End Moor tycker jag är helt fantastiskt. Namnet representerar lugnet och stämningen som rådde där. Under veckan har jag blivit fullproppad med inspiration och övningar som jag nu vill testa med mina hundar. Varje dag har innehållit två träningspass, ett med valpar och ett med vuxna hundar, och all träning baserad på positiva inlärningsmetoder. Därimellan har vi ätit fräsha salladsluncher och härliga caterade middagar med supermumsiga efterrätter. Lyx!

...men att jobba på Philippas läger är inte bara lyx. Det har också inneburit tidiga mornar för att hjälpa till att mata, rasta och kamma hennes hundar innan dagarna drar igång, duka och duka av matborden vid varje måltid, diska, bära tunga dummieväskor, klättra högt upp i bergen, över stenmurar och staket för att kasta markeringar eller lägga ut dirigeringsdummies till hundförarna. Emellanåt tungt och slitsamt, men otroligt inspirerande och eftersom man gör det tillsammans med ett härligt team går det oftast lätt. Och att bära tunga dummieväskor uppför berg blir plötsligt inte så jobbigt när man får privilegiet att ha en Field Trail Champion vid sin sida.

På väg ut för att träna markeringar på bergssidan.

 Uppe på en bergsplatå tillsammans med Maiko och Claudia för att kasta dummies.

"Mango", FTCh Tweetshot Thistle of Levenghyl, som jobbade som funkis med mig ännu högre upp.
 
"Secret", Maesydderwen Smoke till vänster och "Toby", Maesydderwen Signature till höger.
 
Vi tränade en hel del linjer över stenmurar, här att hoppa över det höga partiet snarare än att vika av från linjen och ta den bekvämare vägen över den raserade delen.
 
Efter träningen rastade jag alltid några av Philippas hundar. Här på tur med "Sparra", Warrenbank Monkeyson of Castlemans och "Sunny", Castlemans Sonoran.
 
 
 Det var nostalgiskt att träffa "Boycie", FTCh Birdsgreen Sweet Reward of Castemans igen. Han har fyllt 11 år nu, men när jag besökte Philippa första gången var han bara ca 6 månader gammal.

Även "Monkey", FTCh Levenghyl Isle of Aaran, är 11 år nu men var ca 6 månader första gången vi sågs.
 
Glad tjej på tur med två spaniels. Toby i förgrunden och Secret gömmer sig där bakom.

Sista halvtimmen!

Publicerad 2015-07-17 14:34:52 i HUNDVARDAG, SEU(u)Ch LVCh COMBINE QUITE A BOY,

Trots att jag var hemma förra helgen ser så mycket fram emot att ta tåget hem om någon timme. Kämpar på sista halvtimmen på jobbet nu innan jag och Toddy rör oss mot centralen. Ikväll är det bara jag och mamma hemma och det ska bli så mysigt. Men imorgon kommer pappa och Malin tillbaka från 5öre så då får man träffa även dom. Jenny har flygit till England och hjälper Philippa på ett läger en vecka... Men det ska hon få berätta mer om när hon kommer hem! 

Men just nu längtar jag ihjäl mig efter Debbie, sen jag fick rå om henne i 2 veckor här under sommaren blir 5 dagar alldeles olidligt utan henne. Hon piggade upp både min och Toddys tillvaro. Det känns dock fint att veta hur glad hon faktiskt blir när jag kommer hem... Och jag vet ju att även mamma njuter av hennes tillvaro. Men jag längtar också efter alla Doris valpar, Leo, långpromenad till vattnet och den tystnad som det är ute hos mamma och pappa. Jag har verkligen ingenting planerat och ska njuta fullt ut av att bara vara borta från stan. Förhoppningsvis får mamma och jag till ett träningspass med hundarna också. Nästa vecka flyttar jag och Toddy ut på Ekerö till Ofelia, ska bli riktigt härligt med en vecka tillsammans eftersom vi inte kan ses lika ofta sen när jag flyttar till Linköping.. Snyft!

Igår hängde Toddy och jag med Ofelia och Doris på agilitytävling i Väsby hela kvällen. När det började bli mörkt (vid typ 23...) hoppade vi dock in i bilen och hann precis klara oss från regnet. Hela bilresan hem var dock mörk, regnig och massvis med blixtrar. Toddy och jag somnade fint när vi väl var hemma... 

När man får åka baksäte och känner sig riktigt tuff....

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela