BPH med Maxi!

Här har det minsann varit tyst ett tag. Men så kan det bli när det är mycket som händer och man helst av allt spenderar tiden ute vid vattnet med hundarna! 

Men i helgen fick Maxi och jag ta och lämna klipporna i Blackeberg för några timmar och åka till Nykvarn och gå ett BPH, Beteende- och personlighetsbeskrivning av hund. Ett gäng Combinare skulle testa sina hundar och mamma och jag tänkte att varför inte göra Maxi som ändå används i avel och inte har några resultat från jaktprov och liknande. Jag har aldrig gått BPH med hund tidigare så det var en spännande upplevelse även för mig. Det var stekhett och vinden stod helt stilla på planen så mellan varje moment fick Maxi dricka ur en stor hunk med vatten. 

Maxi gav mig inga direkta överraskningar, han reagerade inte överdrivet på något, var nyfiken på allt och tog det mesta med ro. Inga som helst tendenser till att vara arg och leker mer än gärna med det som presenteras för honom (även om han självklart helst leker själv än kommer till mig med sakerna...) Han fick som avslutande kritik från beskrivaren att jag har en väldigt trevligt hund som är trygg i sig själv och med mycket nyfikenhet! 
 
Nedan har ni hans spindeldiagram, det blåa visar rasmedelvärde och det röda är Maxi. 

Efter att ha kollat på våra kompisar hoppade Maxi och jag in i vår kokheta bil och tog oss tillbaka till Blackeberg. Maxi sov en timme och sen drog vi ner till klipporna för ett välbehövt bad och häng på klipporna. Maxi och jag har kommit på att det är väldigt kul att ta simturer tillsammans (han drar även mer än gärna sin matte när hon blir trött...).


Min badpojke!
 
Jag rekommenderar er verkligen att gå BPH med era hundar. Jag tänker helt klart göra det med nästa hund!



En annorlunda midsommar

Förra året spenderade jag, Jenny, midsommarafton på Blåhammaren, Sveriges minsta och högst belägna. Det var första gången jag upplevde vår svenska fjällvärld på sommaren och jag blev helt tagen av miljön. Solen sken, de vindpinade björkarnas gröna blad fladdrade i brisen, snöfläckarna glittrade och vattnet i bäckarna var uppfriskande. Att bo på fjällstation var bekvämt, men på grund av att vi bakade sent var hundrummen slut och hundarna hemma hos mamma och pappa på Stavtorp. I mitt huvud ekade tanken om hur underbart det skulle vara att uppleva fjällen ihop med Flamma och redan när vi kom hem beslutade jag mig för att återvända med henne sommaren 2018.
 
I år var jag ute i god tid och bokade hundrum. Dessutom lyckades jag utöver Niklas även locka med mig Linda och hennes sambo Gustav, kompisarna Viktor och Sofia med ettåriga beaglen Batrazar och träningsvännen Paulina och hennes sambo Jocke med labradoren Nelson. Vilken underbar midsommar vi skulle få! Linda och jag planerade även att åka upp ett par dagar tidigar eoch bo i mormor och morfars andelsstuga i Storlien inte långt från Blåhammaren.
 
Allt eftersom midsommarveckan närmade sig såg väderprognosen allt mer bister ut. Men inget kunde stoppa oss, vi hade siktet inställt. De inledande dagarna var blåsiga men fina, lite regn men även lite solglimtar. Vi tog en dagstur upp på kalfjället till Vindarnas tempen och en annan till norska gränsen och vattenfallet Brudslöjan. Vi kastade ett par markeringar och Flamma var inte speciellt duktig, men det gjorde absolut ingenting.
 
Blåsigt men härligt vid vindarnas tempel. Linda med Maxi och Jag med Flamma.
 
På dagstur till norska gränsen och vattenfallet Brudslöjan.
 
Natten till midsommar anslut sista halvan av gänget och vi förberedde oss för morgandagens tur. Under natten piskade regnet mot stugans tak men på midsommarafton startade dagen med uppehåll. Vi utgick från Rundhögen och första fjärdeldelen på lågland var riktigt fin. Sen kom vinden, och därefter regnet. Efter ca 6km, drygt halvvägs, rastade vi i en liten stuga och sedan fortsatte vi uppåt. Den sträckan fick vi både snö och hagel i ansiktet, sikten var riktigt dålig och det blåste kuling. Hua, vilket väder! Men framme på fjällstationen var bastun varm, maten god och hundarna kurade ihop sig för att sova.
 
Brutalt midsommarväder men regn, hagel och snö samt kulingvind.
 
På midsommardagen gick vi sträckan ner till Storulvån. Stundtals fick vi lite regn men vädret var bra mycket behagligare än dagen innan. Flamma älskar verkligen att ungås "i flock" och vara i rörelse hela tiden, fjällvandring passar henne perfekt. Även Maxi som premiärvandrade tycktes trivas. Vid snöfläckarna stannade de och tumlade lyckligt omkring i det vita tillsammans med Nelson medan beaglen Baltazar oförstående tittade på.
 
Sista sträckan var det uppehåll nåästa hela tiden men hundarna blev förstås blöta av allt rullande i snön.
 



Maj, en hektisk månad för Flamma

Samma visa varje år, maj hinner knappt börja så är den förbi. Våren gör intåg och tiden springer. Trots att månaden är försvinnande snabb betas aktivitet efter aktivitet av i en rasslande hastighet. Flamma och jag hade en fullproppad maj där vi hann med både rallylydnadstävling, jaktprov och två utställningar.
 
Debut i rallylydnades fortsättningsklass
I början av maj testade vi rallyns fortsättningsklass på Hölö-Mörkö Brukshundklubb. Banorna kändes kluriga och solen stekte, så jag tror både jag och Flamma tappade farten och självförtroendet i första starten. Efter halva banan slogs jag av tanken att vi inte hade speciellt kul och jag är glad att jag hade sinnesnärvaro nog att bryta och leka lite dragkamp med Flamma på planen. Resten av banan gick Flamma sen med viftande svans och till nästa start var attityden bättre hos oss båda. Den räckte till 82 av 100 poäng, godkänt resultat och en femteplats i klassen.
 
Inofficiellt jaktprov i Ötjärn
Bara några dagar efter rallytävlingen styrde vi istället bilen till Ötjärn för att delta på Goldenklubben Västmanlands inofficiella b-prov i Ötjärn. Det var nästan ännu varmare denna dag och Flamma skulle starta näst sist på dagen så det blev lång väntan. När det var vår tur hämtade hon landmarkeringarna utan problem och de långa vattenmarkeringarna kom också in. På söket blev hon lite matt, och ett vilt fick hon inte in. Efteråt hade jag ingen bra känsla, men domaren påminde mig om Flammas kvalitéer och när jag fått reflektera lite kändes det ändå okej. Vår prestation räckte till ett andrapris.
Tillsammans med de andra pristagarna
 
5a bästa tik på GRK Open Show
Nästa aktivitet kom några dagar senare, Goldenklubben Upplands Open Show i Almunge. Flamma visades i jaktklass där hon var ensam men jag blev mycket glad när domaren, Bengt Danielsson, sedan placerade henne som dagens femte bästa tik.
Davy och Flamma som BIS- och BIS-2 Jaktmeriterad i Almunge.
 
CK på SSRK Club Show
Dags för debut i jaktklass på officiell utställning och inte vilken utställning som helst utan SSRKs Club Show som dömdes av en engelsk rasspecialist. Flamma var på gott humör och glänste i kapp med solen. Hon var ensam i jaktklass men vann den med CK.
Flammas första CK, vilken lycka!